Dag 2/70: ingen dag att skryta över

Jahapp, om gårdagen gick dåligt så gick denna dag till historien... Nja, riktigt så illa var det kanke inte, men det är absolut ingen dag att skryta över. 

Åt 2 kokta ägg och 2 koppar kaffe med mjölk till frukost. När barnen kom hem från mormor och morfar bakade vi en limpa som blev väldigt god... Ja, ni förstår kanske vad det innebär? 5 mackor med smör och ost senare åkte vi in till stan och käka glass på Carli. Som grädde på moset köpte jag hem thaimat till middag eftersom jag inte ville/orkade/hade ngn som helst inspiration till middagsmat. Blev en salig blandning av friterad kyckling, pad won sen (barnens favoriter), vårrullar (makens favorit) och kyckling med cashewnötter. Riktigt gott, men nu står magen åt alla håll. Tur att det är en ny dag i morgon, eller var säger man?!

Filmjölksbröd:

4 dl vetemjöl

2 dl siktat rågmjöl

1 dl havregryn

2 tsk bikarbonat

1 tsk salt

0,5 dl sirap

4 dl sirap

Blanda samman torra ingredienser, rör ner de blöta. Grädda i en bakplåtspapperklädd brödform, 175 grader 45-60 min. Låt vila ngn timme innan du skär upp brödet. 

Nu väntar soffan, ett stort glas vatten och några avsnitt av Big Bang. 

Nygamla utmaningar!

Den 6 september är det dags för mig och ett gäng andra tjejer att springa Tjejmilen, det fyller mig med en skräckblandad förtjusning. Sträckan i sig skrämmer mig inte särskilt, jag har gjort det förr, men jag skulle så gärna vilja ha en bra tid (bra för mig). 

Har sedan stadsloppet förra sommaren försämrat mina matvaror och lagt på mig en mängd extra kg, jag förstår inte varför jag gör så mot mig själv! Så med en dålig start igår, så har jag 70 dagar på mig att snygga till siffrorna på vågen samt ta mig ut på 30 löppass (de första två är avklarade). 

Så hur gick då dag 1/70? 

Jag startade dagen med 2 koppar kaffe samt en ca 4 km lång löprunda (27 min), kom hem och åt två kokta ägg med kaviar. Så far so good! Resten av dagen bestod av, en halv dubbeldaim mint, en liten mini toblerone (jag borde kanske ha ätit lunch istället). På kvällen var det kalas för barnens kusiner och där tog jag först ett djupdyk i chipsskålen, fyllde på med paella och avlutade med jordgubbsmarängtårta. Hade iaf vett att bara dricka vatten till maten. 

Jag mår så himla bra när jag äter LC-mat, så jag försöker hitta ett sätt att komma upp på banan och sen hålla mig där. Det är så mkt lättare sagt än gjort, men jag förstår egentligen inte varför. Det är ju i te jättekul när inga kläder passar längre :/

Tänkte även testa 16:8 med ett ätfönster mellan 10-18. Kommer kanske inte att funka varje dag, men målet är det iaf. Det tillsammans med LC (utan dikeskörningar) ger kanske det skuttet på vågen som gör att motivationen hittar tillbaks och stannar där. Let us hope so!